Dagens bild.

Kylan biter sig kvar i bygden. Och snö har vi så det räcker och blir över. Men idag lyser åtminstone solen från en klarblå himmel.

Mina löften för 2026

Här kommer några av dem som jag siktar på att inrikta mig under det här året.

1. Att bli mindre arg och irriterad. Särskilt på allt det jag inte kan påverka in endera riktning.
2. Att jag ska ha bättre fördrag och tålamod med all den idioti som sker och händer i vårt samhälle.
3. Att jag ska gå ner i vikt. Hopplöst men inte omöjligt företag.
4. Att jag ska bli bättre på att skriva.  Det är åtminstone en målsättning med det hela.
5. Och att jag ska bli ännu bättre på att spela min gitarr.

Hantverk – designat av min fru.

Och med det här konstverket önskar jag mina läsare en trevlig helg!

Dyrbar tid med familjen.

Och just därför att den tid man har när man får tillbringa tid tillsammans med de käraste man har inom sin familj så är det allt annat än bortkastad tid, tvärtom.

Så när jag igår kväll fick ett sms från min dotter om vi kan tänka oss att hämta deras son vid 14-tiden idag så kändes det som en självklarhet för oss att göra det.

Och även fast min kropp inte alltid och var dag orkar med det jag vill att den ska göra, för fortfarande är jag inte till 100% mot vad jag vid det här laget hade önskat att jag skulle vara, men säg den som inte har olika slags skavanker och där det gör ont nånstans i ens kropp när man har kommit upp i den här åldern och som nu har uppnåtti mitt liv?

Det är jag nog inte ensam om att uppleva det är på det viset,  eller hur?

Men som det heter – Nu kör vi!