Hur kunde tiden gå så fort?

Jag minns när jag som grabb lyssnade till en av Beatles låtar som heter: When I’m 64. Det är en kul låt som Paul Mc Cartney skrev texten till. Här några ord som jag citerar från den låten. ”When I get older, losing my hair, many years from now”..

Men när man som liten grabb på 60-talet lyssnade till den låten, då såg jag framför mig en gammal sliten gubbe och som med hjälp av sin käpp tog sig framåt på små stapplande steg.

Idag är jag själv 64 år, men om några veckor fyller jag 65. Men till skillnad från när jag var en liten grabb och som jag på den tiden kunde föreställa mig hur det skulle vara när man kom upp i den åldern, så även fast ungdomens tid sen en tid är förbi, så tänker jag inte om mig själv att jag är en gammal gubbe. Och nån käpp har jag inte som jag är i behov av när jag är ute och går.

Bäst före juli 1980

Det är sällan att det händer nu för tiden att nån tackar ja när man bjudit hem nån till att grilla och äta god mat med oss.

Men det är som det är med den saken, inget att hänga läpp för.

Annat var det när man var yngre, då var huset alltid fullt med folk. Det var en kul tid men som aldrig kommer igen.

Många av mina gamla kompisar sen tiden är dessutom döda, så det är svårt att hitta någon man kan höra av sig till när man känner för att det är nån man vill snacka med en stund. Tiden går och vi med den.

Ibland känns det som jag har lust att skita i allt, livet var trots allt bäst före juli 1980.

Men visst har jag ibland önskat att nån skulle komma och knacka på dörren och säga – Hey! Har ni fest eller?

Varför har så många så bråttom i trafiken?

Under den senaste veckan som har gått, så här långt är väl bäst att tillägga, så har det inte gått en dag utan att det inte har skett ett visst antal trafikolyckor i den här kommunen.

Det är inte undra på att man inte vill ge sig ut på några som helst bilfärder i onödan, särskilt när det händer så mycket och som det så ofta som gör där flertal bilister har varit inblandade i vad som har hänt i dagens alltmer uppdrivna tempo i trafiken, och där flertal personer dessutom har fått föras med ambulans till närmsta sjukhus med olika slags kroppskador, då kan jag inte låta bli att undra över varför det har blivit på det här viset. Vilket det har skett en markant ökning av på senare år

Och när man själv har bevittnat på hur omdömeslöst en del beter sig bakom ratten, där det inte är ovanligt att man kör över helsträckade linjer på körbanorna för att man vill komma fram så fort det är möjligt till dit man är på väg, så utan att man tar någon som helst hänsyn till övriga personer som är ute och åker, så de enda riktlinjer som tycks gälla är, här kommer jag så se till att ni andra håller er undan.

Egot hos somliga som sitter bakom ratten är tydligen större hos dem än att de kan visa prov och respekt på hur det är meningen att det ska gå till oss trafikanter emellan.

Nöjd med min dag.

Idag gick jag lite längre sträcka mot vad jag gjorde häromdagen, så det är skön känsla som nu har infunnits sig för mig så här drygt två timmar senare när jag var ute och gick.

Och eftersom det var något varmare väder idag också, så utan att jag för dens skull inte tog ut mig lika hårt den här gången, så kan jag nu för resten av den här dagen luta mig tillbaka och ta det lugnt för resten av den här dagen.

Min nästa utmaning blir när jag ska lyckas med att komma upp på min cykel, men efter återigen ett misslyckad försök så sent som igår, där det inte gick så bra att komma upp på den, så får jag ge mig till tåls ytterligare ett tag till innan det fungerar.