Tänk att få vakna..

Utan att det nånstans i ens kropp och värker och gör ont. Tänk att nån gång, nån dag få vakna upp med den smått magiska känslan..

Men hör och häpna, det gjorde jag idag. Tänk vilken fantastisk bra dag jag fick på den här dagen – en dag som inte bara är en ny dag, utan som också är starten på en ny vecka som ligger framför.

Idag, eller rättare sagt tidigare i morse var jag också ute gick en stund med vår hund. Så just nu känner jag mig tacksam för hur den här dagen har börjat.

Livet känns inte skönt just nu.

Nån gång mitt på dagen igår så kändes det för en stund rätt bra i kroppen på mig, men det var ingen långvarig stund det höll i sig, för en stund senare kändes på ett helt annat sätt.

Men sånt här kan det väl ändå inte vara så kul att läsa om? Och det förstår jag om det inte är för någon annan som hellre vill läsa om helt andra typer av livshändelser.

Men om det nu skulle hända sig att det vänder så att jag får tillbaka den där känslan av när man känner sig fullt frisk, då kommer jag självklart att skriva något om det också.

Vem vet, det kanske händer redan idag? Vem vet? Och om Gud hör min bön så blir jag tacksam och glad.

När kön ringlar sig långt.

Då vill det till att man har det tålamod som krävs så att man helt sonika struntar i det hela och går hemåt igen.

Häromdagen ringde jag jag till vårdcentralen för få en tid till en läkare så att jag kan få god hjälp med de smärtor jag har i min kropp. Det är väl liksom därför de finns till, eller hur?

Men det jag inte var beredd på det jag sen fick höra var följande. För den närmaste tiden som de kunde boka in en tid för mig är om två veckor framåt i tiden.

Det är tydligen många som är sjuka och som är i behov av läkarvård i den här stan.

Tycker du det ser trevligt ut?

När det ser ut på det här viset? Nej,  det är det knappast någon normalt fungerande individ som gör. Eller?

Men eftersom det fortfarande såg ut så här efter ungefär en veckas tid, så kan man faktiskt undra över hur det står till med den saken.